Disciplinproblemen i den svenska skolan

Få saker är så omdebatterade som ordning och reda i våra klassrum. Folkpartisten Jan Björklund skrev en debattartikel i DN redan 1997 om ”Elever som systematiskt stör, bråkar och hindrar kamraterna från att ta del av undervisningen.”. Björklund har sedan dess påtalat vikten av studiero för att vända den svenska skolans fallande kunskapsresultat flera gånger, vilket har lett till att meningsmotståndare har gett honom epitet ”Major” Björklund. Det står utom allt rimligt tvivel att ordningsfrågan är känslig att diskutera. Men lider den svenska skolan av disciplinproblem? Det ämnar jag att reda ut i det här inlägget.

OECD är tydliga med att klassrum som präglas av ordning och arbetsro är relaterade till bättre kunskapsresultat, oavsett den socioekonomiska elevsammansättningen på skolan. Genom att studera data från OECD:s PISA-mätningar och rapporter från Skolverket och Lärarnas Riksförbund kan vi förhoppningsvis skapa oss en tydligare bild av hur läget ser ut. Låt oss börja med det mest grundläggande – hur många elever upplever att de känner sig störda på lektionerna? Sedan 1993 genomför Skolverket regelbundet attitydundersökningar, där de bland annat undersöker elevernas trivsel i skolan.

Var tredje elev (29% respektive 32%) av eleverna på högstadiet och gymnasiet känner sig störda i sitt arbete av andra elever. Källa: Skolverket

Siffrorna talar klarspråk. I den senaste undersökningen uppger var tredje elev att de känner sig störda i sitt arbete av andra elever på nästan alla lektioner och var femte högstadie- samt gymnasieelev upplever att det är en störande hög ljudnivå under nästan alla lektioner. Samma frågeställning har ställts av Skolverket till elever var tredje år sedan 2006. Utvecklingen har dessvärre inte varit positiv. Andelen elever som upplever sig bli störda på varje lektion har nästintill fördubblats (!) mellan år 2006  till 2012 (från 16% till 29%).

Andelen elever som uppger att de blir störda av andra elever på varje lektion. Källa: Skolverket

OECD:s PISA-studie presenterar även rigorös mätdata som behandlar arbetsro i olika länders skolsystem. De frågar hur ofta eleverna kom försent två veckor innan mätningen genomförs. Andelen svenska elever som kom försent minst tre gånger under två veckor innan provet är exempelvis fyra gånger så stor jämfört med tyska elever och 14 gånger större än andelen japanska elever.

Andelen elever som kom försent minst tre gånger under två veckor innan PISA-mätningen. Källa: OECD

Andelen elever som kom försent minst tre gånger under två veckor innan PISA-mätningen. Källa: OECD

Samma mätning undersöker även hur stor andel elever som skolkar från lektioner under samma tidsperiod. Även här framkommer liknande siffror. Andelen svenska elever som skolkade från minst en hel lektion är mer än dubbelt så stor jämfört med de tyska eleverna och mer än tio gånger så stor jämfört med de japanska eleverna.

Andelen elever som skolkade från lektioner under två veckor innan PISA-mätningen. Källa: OECD

Andelen elever som skolkade från lektioner under två veckor innan PISA-mätningen. Källa: OECD

Skulle eleverna sluta komma sent till lektionen skulle deras resultat i matematik öka med drygt 26 PISA-poäng enligt OECD:s beräkningar. Om de dessutom skulle sluta skolka hade deras resultat ökat med drygt 39 PISA-poäng, vilket bör sättas i ett sammanhang: Mellan de senaste två PISA-mätningarna tappade svenska elever 24 poäng i matematik. Utöver att sena ankomster leder till sämre resultat drabbar sena ankomster även resten av klassen enligt en sammanställning från OECD. De skriver:

”Student truancy (e.g. arriving late for school, unauthorised non-attendance) not only has serious adverse consequences on the lives of individual young people, but it can also cut into school learning time and distract from learning. If students who arrive late or skip classes fall far behind in their classwork and require extra assistance, the flow of instruction is disrupted and all students in the class may suffer.”

Skolk och sena ankomster påverkar elevens resultat. Justerade resultat. Källa: PISA

Eftersom vi vet att elever med sena ankomster inte bara tenderar att ha lägre studieresultat själva, utan att deras sena ankomster även påverkar resten av klassen negativt, är det intressant att studera hur stor andel av eleverna som går i skolor där en stor andel elever kommer sent. Det visar sig att en stor majoritet, mer än sex av tio elever, går på en skola där minst hälften av eleverna kom försent en gång innan PISA-mätningen. Andelen har dessutom ökat med hela 17,3 procentenheter  från 2003 till 2012 (48,2% till 65,5%).

Andel elever som går i skolor där minst 50% av eleverna kom försent två veckor innan PISA-mätningen. Källa: OECD

Det verkar dessvärre som om inte svenska rektorer tar sena ankomster på allvar. När PISA frågade de svenska rektorerna uppgav enbart 1,3% att elevernas sena ankomster hindrar deras lärande mycket. I Japan är motsvarande siffra 3,7%, trots att andelen svenska elever som kommer försent är 14 gånger större än andelen japanska elever. Detta är mycket oroväckande då disciplinära problem i klassrummet är starkt associerad med förlorad undervisningstid enligt en rapport OECD.

Utöver att svenska elever i hög utsträckning har sena ankomster och skolkar från lektioner så förekommer det en i en ovanligt stor utsträckning att hot och glåpord förekommer mellan eleverna. Det disciplinära klimatet påverkar i mycket stor utsträckning hur nöjda lärarna är med sitt yrkesval och av svenska lärare uppger enbart 85% att de är nöjda med sitt arbete. Det kan låta mycket, men det är den näst lägsta siffran bland alla länder som deltar i TALIS-studien. Utöver det uppger enbart 53% av de svenska lärarna att de skulle välja läraryrket på nytt om de fick chansen, i jämförelse med genomsnittet på 70% (!).

Andelen lärare vars rektor uppger att hot och glåpord förekommer på deras skola bland eleverna varje vecka. Källa: TALIS

Andelen lärare vars rektor uppger att hot och glåpord förekommer på deras skola bland eleverna varje vecka. Källa: TALIS

Enligt skollagen har en lärare tre tydliga sanktionsmöjligheter att ta till när elever stör ordning och arbetsro. Läraren kan utvisa en elev för resten av lektionen, begära att eleven deltar i kvarsittning och omhänderta störande föremål från eleverna. En rektor kan utöver det varna och slutligen stänga av en elev från ordinarie undervisning under en viss tid.

I skollagen ges tre tydliga sanktionsmöjligheter när elever stör ordning och arbetsro. Det är möjligheten att utvisa eleven för resten av lektionen, möjligheten att begära att eleven deltar i kvarsittning och att omhänderta störande föremål från eleverna. För rektor finns sedan en ytterligare sanktionsmöjlighet, att varna och slutligen stänga av elever från den ordinarie undervisningen för en viss tid. Dessvärre visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att ytterst få skolor har rutiner för hur dessa sanktionsmöjligheter ska efterlevas och en oroväckande hög andel av lärarna upplever inte att skolledningen utgör ett gott stöd när det gäller att upprätthålla regler och studiero.

Mindre än var tionde gymnasielärare inställer helt på frågan om skolledningen utgör ett gott när det gäller att upprätthålla regler och studiero. Källa: Lärarnas Riksförbund

Mindre än var tionde gymnasielärare instämmer helt på frågan om skolledningen utgör ett gott stöd när det gäller att upprätthålla regler och studiero. Källa: Lärarnas Riksförbund

Samma undersökning visar även att var tredje gymnasielärare anser att föräldrarna inte alls utgör ett gott stöd när det gäller att upprätthålla regler och studiero. Det är självfallet ett mycket svårt uppdrag för lärare att upprätthålla studiero när man varken upplever sig få stöd från skolledning eller föräldrar.

29 procent av gymnasielärarna upplever inte föräldrarna utgör ett gott stöd i deras arbete att upprätthålla arbetsro. Källa: Lärarnas Riksförbund

29 procent av gymnasielärarna upplever inte föräldrarna utgör ett gott stöd i deras arbete att upprätthålla arbetsro. Källa: Lärarnas Riksförbund

En stor majoritet, 77 procent, av högstadielärarna uppger att de inte ens har rutiner på skolan för kvarsittning och nästan fyra av tio högstadielärare uppger att det inte finns rutiner för att beslagta störande föremål. Att låta elever sitta kvar efter avslutad lektion är en mycket ovanlig åtgärd, trots att försenade elever kan ha missat en stor del av undervisningen.

En majoritet av lärarna uppger att det aldrig förekommer att eleverna får kvarsittning. Källa: Lärarnas Riksförbund

En majoritet av lärarna uppger att det aldrig förekommer att eleverna får kvarsittning. Källa: Lärarnas Riksförbund

Internationell expertis trycker på vikten av ordning och arbetsro i klassrummen, men svenska rektorer betonar hellre vikten av goda sociala relationer. En del hävdar att bristen på ordning och respekt för lärarna är en fråga om samhällskultur, vilket det mycket väl kan vara. Men enligt Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef, finns det ingen särskild kultur i länder vars klassrum präglas av ordning. Han säger att det helt enkelt handlar om framgångsrika utbildningssystem. I Sverige tenderar lärare att ställa får låga krav generellt och på svaga elever i synnerhet, vilket enligt Schliecher leder till att ”lärarnas förväntningar blir en självuppfyllande profetia”. Bristen på studiero och trygghet är ett direkt lagbrott mot skollagen som tydligt stipulerar att:

3§Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla
elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och
studiero.”

Sammanfattningsvis är dessa mina reflektioner:

– Varje skola ska enligt skollagen ta fram gemensamma ordningsregler i medverkan av eleverna. Det finns undersökningar som visar att detta inte efterlevs fullt ut. När ordningsreglerna är beslutade ska hela personalstyrkan på skolan (lärare, övrig skolpersonal, skolledning och föräldrar) vara välinformerade om ordningsreglernas innehåll. Det krävs ett större gemensamt vuxenansvar för ordningen i skolan. Bristande arbetsro drabbar ofta eleverna som behöver det allra mest värst.

– Det kanske allra viktigaste är att återupprätta läraryrkets profession och status. Enbart 5 procent av de svenska lärarna upplever att läraryrket har hög status i samhälle, jämfört med 59 procent i Finland. Samhällets värderingar stannar inte vid dörren till klassrummen. Jag är övertygad att genom ett återupprättande av läraryrkets status kommer lärarna i klassrummen återfå den respekt och det mandat det krävs för att leda undervisningen framgångsrikt. Det kan vara en del av en långsiktig lösning på ordningsproblemen i den svenska skolan.

17 thoughts on “Disciplinproblemen i den svenska skolan

  1. Skolans värld – Maramina och hennes värld

  2. Disciplinproblemen i den svenska skolan – Smart med slöjd

  3. Allt fler elever i skolan kan inte läsa, skriva eller räkna. - Isak Skogstad

  4. Det är inte reglerna som står för ordningen, det är läraren. Eleverna stökar inte därför att de inte känner till reglerna, eller därför att det inte finns några. Bankrånare rånar inte banker därför att de inte vet att det är förbjudet. Samma elev kan bete sig exemplariskt för somliga lärare men väldigt olämpligt under andra lektioner. Det har inte heller med frånvaron av uppfostran i hemmet att göra. Möjligen avsaknad av respekt och empati. Föräldrar kan uppfostra sina barn hårt där hemma som sedan beter sig illa i skolan.

    Kvarsittning är den mest ogenomtänkta sanktionen av alla. Det är inte rimligt att det är ett straff att vara i skolan, det måste vara en förmån. Det är en förskräcklig inställning från skolan när man talar om det som en möjlig sanktion, det sänder helt fel signaler. Den som tar upp det som en sanktion mot regelbrott måste ha fått ett pedagogiskt hjärnsläpp. Det må väl vara hänt att det är ett sätt att ta igen frånvaro, men inte som påföljd på grund av regelbrott. Det borde tvärt om vara en belöning att få kvarsittning.

    Utmaningen ligger inte i att få de stökiga eleverna att göra mindre utan att göra mer, att lägga sin energi på att göra rätt saker. Under tiden måste de sitta ner, hålla käft, veta hut och få positiv feedback på det som fungerar eller bli utvisade.

    Om läraren skall kunna ta ansvar för sitt arbete måste också läraren själv få bestämma, sätta och hålla gränserna för arbetet under lektionerna. Detta med stöd av kollegor och ledning.

    Skolan har fel inställning, innehåll och pedagogik, inte fel elever och föräldrar.

  5. Bra att någon lyfter detta. Jag tycker att det pratas för lite om ordning och reda i skolan. Detta är ju en grundförutsättning för att skolan skall kunna fungera. Jag håller med om att det knappt finns ”bra” kommunala skolor längre, ja just skolor där det är ordning och reda. Åtminstone inte i vår stad. De enda som lyckas upprätthålla ordningen är vissa friskolor. Vi har valt en friskola och är jättenöjda. Engagerade lärare, engagerade elever och engagerade föräldrar!

  6. Har kollat igenom detta och har några åsikter.
    1 ja en del elever stör varje lektion och på vissa skolor gör läraren ingenting åt detta. Jag kan tycka att man ska skicka ut de elever som stör för att skapa studiero åt de andra eleverna.

    2 De eleverna som stör har kanske problem att koncentrera sig i en jätteklass. Vissa klasser har ju 28 elever eller fler och då speciellt i de kommunala skolorna. Därmed anser jag att det INTE alltid kan skyllas på att eleverna stör utan de försöker bara att bli uppmärksammade av läraren.

    3 Dela upp klasserna och utbilda fler lärare så att det finns fler vuxna kunniga på skolorna för jag tror att då och endast då kommer skolan att bli en bättre plats för våra barn och ungdomar att vistas på.

    4 Det handlar inte bara om disciplin i skolan det kan också vara så att det finns mobbing i klassen och en ensam lärare kan inte klara att hantera detta själv och då blir det stökigt.

    5 Och det viktigaste av allt. DET ÄR VI FÖRÄLDRAR SOM SKA UPPFOSTRA VÅRA BARN, INTE SKOLAN. Dvs vi föräldrar måste också lära oss att ta vårt ansvar och prata med barnen och ungdomarna om ordning och reda. Hur man ska uppföra sig osv. Lärarna gör ett jättejobb men dom kan dock inte göra en förälders uppgift

    • Grundskolans senare del borde ha samma regler för avstängning som gymnasieskolan.

      Skolplikten skulle således anses vara på vänt till nästa läsårs start. Det är inte rimligt att ett fåtal elever oavsett orsak skall frånta andra elever deras rätt till [ut]bildning.

  7. Som historiker blir jag mest nyfiken på utvecklingen över tid – och den tycks ju antyda att ordningen var bättre 2006 än 2012. Följdfrågan blir då varför lyckades dåtidens skolledningar och lärare skapa en bättre ordning än deras kollegor på senare tid?

    Kan det ha något med ekonomi, ledarskap, utbildningen eller annorlunda prioriteringar att göra?

    Jag vet inte – men tackar för en mycket intressant blogg!

    • Det finns nog inget enkelt svar, men säkert är det beroende av attitydsförändringar i både skolmiljön och samhället.

      En solklar betydande variabel är den stora elefanten i rummet, den massiva ökningen av människor av utomvästlig bakgrund som har eskalerat under denna period, som inte sällan har präglats av en kultur som inte erkänner kvinnliga lärare eller kuffar överlag, och där fysisk bestraffning är metoden som används för icke önsvärda beteenden. Minst sagt en stor utmaning och kontrast mot det svenska skolsystemet.

      Det kan ju knappast heller hjälpa att intagningskraven för läraryrket är nära inpå obefintligt för att läraryrkets status har blivit körd i botten.

    • Det handlar inte bara om ledarskap. Det handlar faktiskt om vad vi föräldrar ger våra barn för värderingar i livet. Det kan också handla om hur man har det hemma. Det finns mycket saker man kan titta på när elever i stökiga i skolan. Vissa elever har det svårt och är mobbade och till sist blir dom då utagerande människor. Jag talar av egen erfarenhet. Att anställa fler kunniga vuxna på skolorna och göra klasserna mindre kan vara ett steg i rätt riktning här

    • ”Följdfrågan blir då varför lyckades dåtidens skolledningar och lärare skapa en bättre ordning än deras kollegor på senare tid?”

      Intressant är väl snarare att det är samma skolledningar och samma lärare som det var 2006 som det är idag? Jag tror inte att vi kan flytta över problemen i dagens skola på de som arbetar där, för de flesta som arbetar i dagens skola har gjort det under en betydligt längre tid, och långt innan de svenska skolresultaten började dyka.

      Problemen i svensk skola handlar nog snarare om ekonomiska resurser, ökad arbetsbörda, färre utbildade lärare och den allmännt kassa inställningen till skolan.

      Svenska lärare får varken gehör hos politiker, föräldrar eller ledningen. Lärarförbundet har velat förstatliga skolan ända sedan den kommunala reformen tog plats under 90-talet, och intressant nog så var det kring den tidpunkten som resultaten började dala.

  8. Jag skriver på en uppsats som heter Skolan som lärandemiljö – med betoning på juridik. Den är strax färdig och väntar på besked om opponering. Intressant och svårt ämnesområde.

  9. Det finns naturligtvis flera skäl till att skolan idag ser ut som den gör. I någon mening kan man säga att utvecklingen och situationen i skolan speglar utvecklingen och situationen i samhället i stort. Jag skulle dock vilja peka på ett par saker som jag tror är viktiga för att förklara skolans fallande resultat.

    Ordning och reda! Eller varför inte lugn och ro! Precis som du redovisar är jag övertygad om att disciplinen i skolan måste bli bättre. Känner själv att det nästan känns fult att använda ett sådant ord idag, vilket bara det är ett tecken på hur långt det gått. Studiero får man om alla kommer i tid, sitter på sina platser och använder sig av ”små bokstäver” om och när man behöver säga något. Bl a.

    Återupprätta lärarnas auktoritet. Upplever att alltför många föräldrar hela tiden ifrågasätter skolan/läraren. Det är inte mitt barn det är fel på, nej det är läraren som är dålig. Här måste skolorna sätta betydligt större krav gentemot vårdnadshavarna!

    Mer tid i skolan. Upplever att antalet undervisningstimmar successivt har minskat och nu är nere på en alltför låg nivå.

    Det var några reflektioner från min sida. Intressant debatt!

    Skolornas ledning måste mycket tydligare ställa upp på skolans uppdrag. Nu upplever jag att många skolledningar försöker vara någon sorts urskuldande medlare mellan lärare som försöker och föräldrar som klagar.

  10. Har följt ditt twitter och därmed blogg ett tag och skriver under på allt.

    Som en gång ‘duktig’ elev på en bra skola och senare i livet hade barn som också gick på så kallad bra skola kan jag bara säga att ”bra skola” har devalverats” det med. Vår yngste flyttade vi från en av dessa sk ‘bra kommunala skolor’ till en friskola som var ‘ökänd’ för sin arbetsro och strikta regler. Uppförandekontrakt och föräldrar meddelas omgående per per typ mail så fort ungen är ens 5 min sen.

    Nu har jag inte läst allt vad du skrivit, men min personliga synpunkt på skolan och som jag sällan ser något skrivet om är att skolböckerna ‘försämrats’ .

    Jag är en samlare och på min tid fick man sina skolböcker alternativt kunde köpa ut för en billig peng. Jag har kunnat jämföra från senare mellanstadiet och uppåt.

    Språk: Sida upp och sida ner av ‘grammatiktraggel’, som nötte in. I mycket mindre skala i dagens böcker.
    Matematik + NO + SO-ämnen : Ungefär lika tjocka som dagens böcker, men större typsnitt. Samt att ungarna får sig serverade rejäla sammanfattningar av vad de läst. Sådant fick man sammanfatta själv på ‘min tid’….. (med det vill jag säga att ungarna serveras för mycket och borde uppmuntras att sammanfatta själva)

    Matematiken igen: Ungefär lika många uppgifter totalt för högstadiet och svårighetsgraden är acceptabel mot slutet på kapitlen (men varför lär de sig inget om mängdlära som vi gjorde i mellanstadiet?!) men herregud … varje kapitel (röd,grön, blå?!) med extremt lätta övningar, så det är ett svinn på minst 15% för att uppnå vaddå? Gott självförtroende? En medelmåttig elev hinner absolut inte igenom alla dessa räkneuppgifter enbart på den lilla lektionstid som finns. Samt att om det är stökigt, de torde inte nå många av de uppgifter som gnuggar geniknölen.

    Jag reagerade inte på att det äldre barnet föredrog mina gamla böcker då de pluggade för att få bra betyg. Det var i samband med att den yngste ‘fick problem’ som jag började kolla vad man lärde ut. Och fann att det var stökigt i klassen i allmänhet. Det var då vi började köa för annan skola. Skvallret förtäljer att året efter att vi lämnade så fick denna sk ‘bra kommunala skola’ köpa in sina första hörselkåpor åt elever …

    • Anna, intressant läsning. Jag tillhör också gruppen ”samlare” som du uttrycker det. I mitt bibliotek finns framförallt matteböcker sedan 1900-talets början. När man läser tidigare böcker, säg 1960-talet, är det slående hur välgjorda de är tycker jag. Jag tror inte att det är trycktekniken enbart som gör att dagens böcker är färgkodade, innehåller flashiga bilder, stora rad- och styckeavstånd osv. Det är också en iver att servera innehållet så visuellt aptitligt man bara kan. 60-talets läroböcker i matematik för två-årig teknisk fackskola håller en hög klass som jag anser att dagens böcker inte når upp till. De äldre böckerna är mer koncentrerat läsvärda om man bryr sig om innehållet.

      Man får inte glömma att det på den tiden fanns en realistisk möjlighet att få jobb utan att ha gått någon högre utbildning, medan idag nästa ALLA ska pressas igenom gymnasiet. Det är troligen detta som medfört att en urvattning och ”popularisering” av läroböckerna skett på bekostnad av innehållet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *