En projektidé: Bildningsskolan

Förord

När jag drack kaffe imorse så fick jag en idé. Att skapa ett starkare skolsystem riskerar att ta tid, ofantligt lång tid. Tills dess kommer hundratusentals elever att genomgå ett skolsystem som inte rustar dem tillräckligt väl med gedigna ämneskunskaper. Men vad kan man göra åt det, här och nu? Denna tanke väckte idén om ett konkret projekt som jag valde att kalla för Bildningsskolan. Jag har en högst begränsad erfarenhet av att driva liknande projekt, men jag tänker mig att det finns gott om personer därute som besitter gott om kunskap i ämnet. Därför har jag skrivit en kort sammanfattning av det projekt jag fantiserar om. Detta skrev jag ihop på tjugo minuter, så se det bara som ett idéutkast, i vilken jag tänker högt.

Kanske kan du tänka dig att hjälpa till med att organisera det om vi får tag i resurser? Kanske kan du till och med tänka dig att sponsra idén med pengar? Eller kanske du är en akademiker som kan tänka dig att undervisa i Bildningsskolan? Läs gärna utkastet nedan och kontakta mig på isak.skogstad@me.com om du tycker det låter intressant eller vill komma med feedback.

 

 

 

 

Bildningsskolan

Ett projekt för att minska kunskapsklyftorna i samhället

 

 

Sverige är i mångt och mycket ett tudelat land. Det råder spänningar mellan landsbygd och stad, priviligierade och icke-priviligierade samt förort och innerstad. Klyftorna inom vårt land har alltid existerat och kommer säkerligen att bestå i framtiden. Det är dock inte anledning till att bli nedstämd – det finns mycket som tyder på att man kan förbättra samhället markant genom rätt insatser.

Sverige har under lång tid varit ett land som har tagit emot många flyktingar från länder drabbade av krig och konflikter. Anledningarna har varit behjärtansvärda, men samtidigt går det inte att sticka under stol med att det har saknats förutsättningar för invandrare att etablera sig väl i samhället. Det gäller inte minst på arbetsmarknaden. Arbetslösheten hos utrikes födda är drygt tre gånger så hög som hos inrikes födda. I vissa fall, exempelvis hos invandrare från afrikanska länder, är nästan var tredje invandrare arbetslös. Det är mycket allvarligt.

 

Vad beror det på?

 

I debatten har det framförs många olika anledningar, alltifrån kulturella till sociala orsaker. Samtidigt så finns det hoppfull data som tyder på att det är något som går att förändra. OECD:s PIAAC-mätning, som testar vuxna individers kunskaper, har exempelvis visat att det inte finns några signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha ett arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. Samma bild framkommer i den statliga Långtidsutredningen från 2015, där PIAAC-data och ett stort antal bakgrundsvariabler visar att den svenska arbetsmarknaden huvudsakligen ser till individers färdigheter, och som helhet inte verkar präglas av etnisk diskriminering.

Att minska klyftorna vad etablering på arbetsmarknaden beträffar torde man således fokusera på insatser som stärker de utrikes föddas kunskaper. Det är något som måste börja i tid – ett starkt skolsystem som kompenserar för elevernas bakgrundsförhållanden är således avgörande. Dessvärre så visar flera internationella mätningar att så inte är fallet i dag. Utöver att kunskapsnivåerna i den svenska skolan genomgående är låga så är klyftorna även stora här. Som exempel kan nämnas att hela 90 procent av de inrikes födda eleverna når gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola, samtidigt som motsvarande andel för elever som är födda utomlands endast är ungefär 65 procent. 

Självfallet är insatser för att förbättra det gemensamma skolsystemet av största vikt. Samtidigt så kan de välbehövliga förbättringarna ta tid – tid som innebär att ännu fler elever kommer genomgå ett undermåligt skolsystem som inte rustar dem med de kunskaper de behöver för att etablera sig i samhället.

 

Fler insatser måste till.

 

Jag har en vision om att starta Bildningsskolan. En dag i veckan, antingen en lördag eller söndag, ska vi tillhandahålla en skoldag i fristående regi. Utbildningen ska rikta sig till högstadieelever och fokusera på den högst värderade kunskapen i samhället. Genom att ta in ämneskunniga och högt kompetenta lärare, inom allt ifrån läs- och skriv-undervisning till föreläsningar om antikens Grekland, ska vi rusta socioekonomiskt svaga elever med gediget av högklassig kunskap. Vi hade även tagit tillvara på andra kulturella resurser i samhället, som museer, gallerier och teaterscener.

 

Allt i bildningssyfte.

 

Bildningsskolan ska vara öppen för alla elever, oavsett nivå på förkunskaper. Samtidigt måste vi ställa krav på de deltagande eleverna. För att projektet ska lyckas så är det avgörande att alla elever närvarar vid samtliga tillfällen. Det är med andra ord önskvärt med obligatorisk närvaro. Hemuppgifter i form av läxor och andra uppgifter, är en självklar del av verksamheten och även obligatoriskt. Självfallet ska det även råda en nolltolerans gentemot all form av stök och mobbning. Överträdelser av regler kan i de fall det bedöms vara nödvändigt innebära att elever förlorar sin plats. Regler är nödvändigt för att en utbildning som sker på helger utöver den reguljära skolverksamheten ska innebära att alla elever känner sig trygga i miljön och motiverade till att göra sitt bästa, oavsett potential.

Lärarna kan med fördel rekryteras från både akademien och det befintliga skolsystemet. Verksamheten hade inte varit bundna vid formella behörighetsregler – lärarlegitimation – vilket hade givit oss bättre förutsättningar att hitta kompetenta lärare i tider av stor lärarbrist. Flexibla avtal kan skrivas. Låt oss säga att vi inleder Bildningsskolan med en kurs om antikens Grekland som sträcker sig över fyra veckor. Det innebär att vi för fyra tillfällen hade behövt en eller flera lärare som kan ta sig an uppdraget att undervisa eleverna.

Eftersom den totala tidsåtgången för en sådan lärare kan uppskattas till cirka 6 arbetsdagar (4 för själva undervisningen, två för planering) så är det med andra ord ett inte alltför stort åtagande för dem. Det kommer självfallet även finnas andra som är involverade i projektet som hjälper till med allt ifrån bokning av besök på museum till hantering av bespisning et cetera. Lärarna ska endast förväntas fokusera på att tillhandahålla undervisning av högsta kvalitet.

Fördelen av att agera fristående från skolsystemet är att vi inte blir bundna av den svenska skolans abstrakta läroplan eller de kritiserade kunskapskraven. Vi skulle heller inte ha något krav på oss att använda pedagogiska modenycker eller låta eleverna söka sin egen kunskap med digitala verktyg. Vi hade helt enkelt kunnat erbjuda eleverna riktigt god, kvalitativ och relevant traditionell undervisning, så att de får den kunskap som barn från välbemedlade akademikerhem får med sig hemifrån.

För att möjliggöra detta krävs det dock pengar. Visst hade man kunnat tänka sig att ett liknande koncept snabbt hade kunnat innebära att familjer i innerstadens välbärgade områden öppnade upp sin plånbok för att sätta sina barn i Bildningsskolan, men om målet är att minska kunskapsklyftorna och skapa ett bättre samhälle för alla så är det önskvärt att fokusera på att lyfta de svagaste eleverna ute i förorterna. Det betyder med andra ord att avgifter inte hade fungerat, då det med hög sannolikhet hade inneburit att de i störst behov av extra undervisning inte hade varit de som hade varit beredda eller haft möjligheten att själva finansiera det.

Vi behöver således mecenater. Vi behöver kunna finansiera lokalhyra, eventuella lunchkostnader och arvode till lärare. Det hade även behövts resurser för att bedriva en uppsökande verksamhet för att skapa ett elevunderlag – ett underlag som till en början bör vara begränsat till cirka 20 till 30 elever, alltså motsvarande en vanlig skolklass. Visar sig projektet vara framgångsrikt kan man med fördel expandera verksamheten.

 

En grov uppskattning av kostnaden för testa detta projekt under ett år beräknas till drygt en miljon kronor, fördelat enligt nedan:

Utgiftsområden

Kostnad

Uppsökande verksamhet, reklam och dylikt

50 000 SEK

Lokalhyra, 12 månader för 20-30 elever.

100 000 SEK

Utgifter för administration, ekonomi och organisering

200 000 SEK

Arvoden till lärare och föreläsare

500 000 SEK

Utgifter för studiebesök, teater, museer et cetera

50 000 SEK

Matkostnader (Avgiftsfri frukost+lunch för eleverna)

100 000 SEK

Buffert för oförutsedda utgifter

50 000 SEK

Totalt

1 050 000 SEK

 

Vad tror ni? Hade det varit möjligt? Jag vet inte, men jag har både tid, engagemang och kontaktnätet som krävs för ett sådant projekt. Det enda jag inte har är de finansiella resurserna. 

 

Med vänliga hälsningar,

Isak Skogstad

3 reaktioner på ”En projektidé: Bildningsskolan

  1. ja det är låter mycket intressant och jag har själv i hela mitt liv funderat i den riktningen…..dock är jag numera pga ålder och dålig hälsa tveksam att bege mig in i ett så pass engagemangskrävande projekt….jag är också tveksam til om dessa femtonåringar verkligen är beredda att offra sina helger….men jag är kvar här och lyssnar gärna vidare!
    :)

  2. Förslaget är intressant. Speciellt slås jag av likheterna med den tidigare nordiska specialgrenen ”organiserad folkbildning”.

    En utbildningsform som fått omfattande stöd från skattemedel men som är mycket fri till sina former och alltid frivillig för deltagarna (att delta i, inte frivillig som utan närvarokrav om man väl deltar). Folkhögskola och bildningsförbund.

    Den enda riktiga skillnaden här är väl åldersgruppen man riktar sig till. Möjligen också att den organiserade folkbildningen initierades och drevs av grupperna som ansåg sig behöva dem själva.

    Ekonomiskt kanske man kan ta projektet inom folkbildningsrörelsens egna pengar. Från början som ett utvecklingsprojekt för modern folkbildning. Om man lyckas så kan den större skalan då få anslag via medlen för folkbildning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *